Min gravidresa

I slutet på juli 2020 startade vi den största resan i vårt liv, jag plussade på stickan och vi väntade vårt allra första barn! Att skaffa barn var planerat och när jag en kväll kände att mina bröst ömmade fick jag en liten känsla av att det kanske var nu det hände. Jag vågade inte få upp förhoppningarna och stressa fram att ta testet för även om det gick ganska fort för oss hade de 2 senaste månadernas test visat negativt även när mensen varit några dagar sen men sen kom ändå. Jag ville bespara mig besvikelsen av ett negativt test. Oavsett hur många test så kommer den där besvikelsen ändå trots vetskapen om att det kan ta ett tag att bli gravid. Men morgonen därpå tog jag testet och det visade positivt, vilken känsla, konstig känsla, lycka men samtidigt kunde jag nog inte riktigt ta in det. Jag gick hela dagen och åkte på jobb för att sen berätta för George när han kom hem. Jag hade sen långt tillbaka köpt en napp så när han sen kom hem lurade jag honom att det var en för tidig present inför vår årsdag några dagar senare. Han anade nog, vi försökte ju men blicken, reaktionen, lyckan och chocken var oslagbar när han öppnade det lilla paketet med nappen i. Är det sant?? Och där började det.

Bara dagar senare berättade vi det för våra familjer. Både min mamma och Georges mamma fyllde år i samband med detta så det blev perfekt att ge dem en extra present! Den finaste presenten!

Redan från början mådde jag väldigt bra, jag tror jag hade kanske 2-3 dagar då jag hade mensvärk och mådde illa men spydde aldrig och mådde väldigt bra. Jag var otroligt tacksam för det! Jag fick en sväng med foglossning i höfterna också men var inte fruktansvärt. Samtidigt som jag var gravid höll vi ju på med vårt andra stora projekt i livet, vi byggde ju nämligen vårt hus under 2020. Skönt nog skulle det vara klart november 2020 och bebis komma april 2021. Jag tror vi gick halva graviditeten eller åtminstone George utan att reflektera så mycket över det, det var så mycket fokus på huset och eftersom jag mådde så pass bra var det bara magen som visade på att jag var gravid. Jag minns att när det gått runt halva tiden sa till George att nu måste du också börja ta in att vi ska få en bebis, inte bara bebis som har 9 månader på sig att förbereda sig utan även vi och nu är det hög tid för det. Eftersom George inte fick följa med på besök eller liknande är det ännu svårare att förstå att vi snart får en bebis men vi gjorde vårt allra bästa för att prata om allting och det kändes så bra att just vi två skulle göra denna resan ihop!

Vi gick på en förlossningsförberedande kurs hos Infinite Mama i Malmö och därefter kände jag att "nu kan vi åka och föda, vi är så redo". Redan där kändes vi som ett team!

Jag minns att alla frågade mig vad jag hade för cravings men upplevde kanske aldrig riktigt det jag åt piggelin när jag inte var sugen på annat men inte sådär MÅSTE ha grej. Choklad och cola skulle jag kanske säga men det var jag lika beroende av som icke gravid haha!

Magen växte på och blev ganska stor, jag trivdes så bra med att vara gravid och kände mig väldigt fin som gravid, så jäkla coolt att skapa ett liv liksom. Jag kände mig trött till och från i perioder och var glad att jobba hemifrån och kunna ta mina vilostunder mitt på dagen när det behövdes. En underbar graviditet som gav oss vår dotter Iris, det finns ingenting som kan beskriva den känslan! Så mycket kärlek och lycka! Längre fram ska jag berätta om förlossningen, snart <3